Om man aldrig är upptagen, hur kan man då uppskatta sin fritid? Den frågan ställer sig Mål och Medels krönikör Matilda Antonsson – som efter en välbehövlig semester längtar efter rutinerna.| Arbetet
"Massinvandring från Afrika och Mellanöstern har lett till kulturkrockar i det offentliga rummet – ett resultat av att Sverige velat vara en humanitär stormakt", skriver Oden Västanvind.| Konservativ Debatt
"I sin första predikan förklarar påve Leo för oss hur tron i många delar av den moderna världen har blivit förkastad, bespottad och i bästa fall tolererad med avsmak. Hur den sekulära tron istället lärt oss dyrka pengar, makt, framgång och njutning", skriver Vilhelm Fornbacke.| Konservativ Debatt
"Den förändring vi ser är mer än en taktisk justering – det är en återgång till en konservativ geopolitisk grundsyn. Den amerikanska utrikespolitiken bygger inte längre på ambitionen att omvandla världen efter sina ideal", skriver Hugo Hobring.| Konservativ Debatt
"Det stora antalet författare innebär inte bara vidd utan också spretighet och vissa texter avslutas för snabbt", skriver Björn Axén, som recenserar den nyutkomna antologin "Konservatismer", en skildring av återuppväckt konservativt tänkande.| Konservativ Debatt
Förra veckan var det parlamentsval på Irland, som gav konservativa irländare skäl både till glädje och till oro. Dean Céitinn från Free Speech Ireland skriver om högerns utmaningar i ett land som fram tills nyligen var förskonat från massinvandringen.| Konservativ Debatt
"Den gamla klassiskt liberala idéen om ”pressen” som kritisk granskare av makthavare och värnare av sanning och hederlighet har idag allt mindre med verkligheten att göra. Media har i sitt val av nyheter och sätt att beskriva dem blivit politiska aktörer", skriver Claes G. Ryn.| Konservativ Debatt
“När man bläddrar igenom de senaste produktionerna kan man lätt få intrycket att filmindustrin verkar tro att dess frälsning ligger i fler tarvliga pastischer och ännu större fokus på wokeideal”, skriver Henric Colliander.| Konservativ Debatt
"Språket är helt enkelt ett verktyg för makten att behärska kulturen och därmed samhället och människan. Vänstern har nu lyckats göra sig kulturellt hegemonisk vilket innebär att vänsterns språk är utgångspunkten för det offentliga samtalet", skriver Björn Axén.| Konservativ Debatt